Kvinnor runt kaffebord, Uppsala 1899

Om man sysslar med kvinnohistoria i Sverige och även i Tyskland handlar det främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i fokus och problematisera betydelsen av kön i historien. Kvinnor motarbetades i en lång tid på alla plan, i yrkeslivet, hemma, i kyrkan. Än idag finns det debatter om kvinnors positioner i politiken, om våldet mot kvinnor, om arbetslivet, där gravida kvinnor inte anställs och överhuvudtaget tjänar mindre än män, om kvinnors roll i reklamen, deras kroppar som sexuella objekt och så vidare.

Hur var det och hur är det egentligen? Boken Svensk Kvinnohistoria från Vikingatid till Nutid startar i runstenarnars tid och går fram till 2000-talet för berätta för läsaren om mjölkdejor, änkor, barnmorskor, postmästarinnor, lärare, konserverade prästänkor, strejkande textilarbeterskor och kvinnliga politiker. Vid sidan av kvinnornas familjekonstellationer och kvinnokollektiv innehåller boken interessanta avsnitt och porträtt om kvinnliga företagare, kvinnliga präster, kvinnor och politik samt kvinnors brottslighet och information om lagar som rösträtten och arbetsrätten.

Hur kvinnorna fick rösträtt i Sverige kan man också lyssna på här!

För att blir mer interesserad av kvinnohistorien har vi skrivit recensioner om böcker av kvinnor från olika tider där man träffar kämpande, svaga och starka, olyckliga och glada kvinnor på ett litterät sätt. Literaturen leder oss fram till frågor som: kan vi se oss som befriade kvinnor i det moderna samhället idag? Hur är det i vårt eget land och hur är det på andra platser i världen Är samhället i Sverige eller Tyskland jämställt idag? Vad skulle ändras? Vilka rättigheter och lika möjligheter skulle det finnas mellan kvinnor och män? Hur förhåller det sig med andra sexualiteter än dem mellan män och kvinnor?
Kvinnohistorien kan man på grund av allt detta inte bara betrakta ur ett feministiskt perspektiv utan bidraget ska uppmuntra att syssla med historien, politiken och jämställdheten i allmänhet.

För att instämma: kvinnor i Sverige från olika tider i olika ålder!

(Bildquellen: Europeana)

Bokrecensioner 

*2013* Fredrik Backmann – Min mormor hälsar och säger förlåt

Alla sexåriga behöver en superhjälte, säger Elsas mormor och hon är, verkligen, en superhjälte. Sitt barnbarns superhjälte förstås men, så förstår man under läsningen, hjälte för många fler.
I mormor hälser och säger förlåt möter man människor som drabbas av utmaningar livet konfronterar en med. Vet man dock inget om deras liv skulle man kunna missbedöma dem. Alla huvudkaraktärerna bor i ett och samma hus och läser man vidare, lär man känna deras förbindelser till varandra.
Backman brukar skriva sina romaner i skikt. Karaktärerna blir mer och mer plastiska med varje skiva man tar iväg under historiens gång. Man lyckas bli karaktärernas bästavän, vill helst omfamna dem när de gråter, skrattar och drömmer.
Mormor hälser och säger förlåt är också ett porträtt av tre kvinnor från tre generationer som alla tre är otroligt starka med varsin superkraft men ändå samtidigt ganska olika. Man kan inte annat än att tycka om dem, och boken de finns i.

*2006* Susanna Alakoski – Svinalängorna

Det var där pappa jobbade. Pappa var svarvare, sorvaaja. Beställningarna kom från olika firmor och svenskarna tyckte att det var så roligt att lära sig ett annat språk sa pappa, inte konstigt att inte jak kan fenska så pra. Kiitos och näkkileipäää.

Susanna Alakoskis roman Svinalängorna (på tyska Bessere Zeiten) utspelar sig i Sverige på 1970-talet. Familjen med mamma Aili, pappa Kimmo och de tre barn Markku, Leena och Sakari flyttade från Finland till Ystad. Nu bor de i ett nytt hyreslägenhetsområde i en förort som kallas Fridhem. Där bor människor som är invandrare, låginkomsttagare eller människor med alkoholproblem. Området döps snart om av kommunen till ”Svinalängorna”. För familjen med rötter i det fattiga Finland är det ren lyx med inomhustoalett och rinnande varm vatten.

Med ett enkelt och konkret språk skildras ur Leenas perspektiv hur familjen försöker överleva bland alkohol, fattigdom och våld. Berättelsen börjar när Leena är 6 och slutar när hon är ungefär 14. Leena, som är en ordentlig, skötsam och omtänksam person, duktig i skolan och otroligt bra på simning, gör alltid sitt bästa för att hålla ihop familjen. Hon tar hand om sin lillebror och försöker hålla rent i hushållet därför att föräldrar är så kallade periodare. De kommer att bli mer och mer beroende av alkohol och allt mindre ansvariga för sina barn. Det sammanhänger med situationen, att trots att de arbetar så mycket och hårt, finns det inte nog pengar kvar. De är social sjuka, eftersom otryggheten, desperation och det drömlösa tillståndet nästan förstör dem. När man saknar saker så trängs det in i själen. Det leder till att Kimmo blir aggressiv och slår sin fru. Mamman börjar också dricka för att stå ut med pappan. Föräldrarna bråkar ofta och barnen ser allt.

Leena blir vuxen väldigt tidigt för hon får överdrivit ansvar för sina föräldrar. Hon säger allt oftare att hon går upp i rök. Leena känner sig också förlägen. Det är pinsamt att pappa inte riktigt kan prata svenska, att föräldrarna bråkar och slår varandra och att familjen är så fattig. Leena växer upp i en dysfunktionell miljö där inte bara hennes föräldrar dricker. I hela området finns det människor som har samma eller liknande problem.

I romanen finns det tre generationer av kvinnor. Vid sidan av Leena är det Aili som jobbar i en syfabrik och tvättar hos de rika. Hemma är hon ansvarig för barnen och hushållet. Hon läser mycket, följer världshändelserna och beklagar att det bara finns män i tv och i tidningarna. Kimmo tycker att hon bara behöver lära sig att bli en bra fru och har för många böcker. Själv tycker hon att hon inte är någon hemmafru fast hon är beroende av sin make. Både Kimmo och Aili har föräldrar kvar i Finland. Ailis mamma har upplevt krig och födde också barn under kriget. Kimmos mamma bor i Helsingfors i en fin lägenhet och skickar alltid paket till Sverige med allt som familjen behöver.

Leena och hennes två bästa vänner, Åsa och Riitta, är generationen som får chancen till ett bättre liv utan fattigdom och våld.

Romanen är otroligt gripande och läsaren upplever hur familjen så småningom bryter i sär. Läsaren kan känna hur förtvivlad och ensam Leena är och sympatiserar ganska starkt med huvudpersonen. Ohöljt avbildar Alakoski 1970-talets samhälle utan att vara sjåpig. Boken rekommenderas starkt.

*1949* Kvinnornas situation på 1840-talet representeras av tre romanfigurer i Vilhelm Mobergs Utvandrarna

På 1840-talet fanns det stora missväxtår i Sverige. Framförallt i Småland och Blekinge drabbades många familjer därför att de var beroende av jordbruket. Dessutom fanns det ingen religös frihet i hela Sverige. Därför tog sig många svenskar till det nya landet, som bjöd på mycket ledig mark och religös tolerans. Den här tematiken behandlas i Utvandrarnaav Vilhelm Moberg.
Kristina, 25 år gammal, är gift med bonden Karl Oskar. Trots att hon är så ung har de redan sex barn och väntar ett till. Hon symboliserar den typiska gifta kvinnan under den där perioden. Hon är en flitig kvinna som lyder. Hon gör vad hon ska därför att hon är omyndig och inte ägar någonting. Det är inte bara att hon tar hand om barnen, gården, hushållet, tvätten, matförrådet och matlagningen, det är också hennes fel att de har så många barn. På den där tiden var kvinnorna nämligen ansvariga för sexualiteten och männens nöje. Dessutom vågar hon inte att säga nej till Karl Oskar när han vill älska med henne och när han bestämmer att familjen ska flytta till Amerika, för han kan inteförsörja familjen längre på grund av missväxten.

En annan kvinna är Inga-Lena som är mor till tre barn och hustru till Danjel som blir hotad av hela samhället, för han predikar utan att vara präst. Det var förbjudet att predika på ett fritt sätt. Om han slutade med det, skulle familjen leva i fred och behövde inte utvandra. Inga-Lena vet om det men vågar inte att säga det till Danjel. Eftersomhon är gift och omyndig, följer hon sin make utan motstånd.
Den tredje kvinnan i boken är Ulrika, som står för de ogifa, ensamstående mödrarna på 1840-talet. Hon är ensamstående mor till Elin, en klok och nyfiken dotter, som vill läsa så mycket som möjligt. Ulrika klarar sig rätt bra. Hon försörjer sig och Elin och för ett självständigt liv. Trots det blir hon hotad och kallad för en hora. Det ansågs som ett brott att vara ogift och ha ett utomäktenskapligt barn. Troligen hade ensamstående mödrar chansen att gifta sig, men det ville många av democh Ulrika inte, därför att de inte ville förlora sin självständighet. Att vara gift, och det visste hon, betydde ju att vara beroende av sin man och hans ekonomi. Alltså bestämde hon sig för att ta sig till Amerika och börja på nytt i ett främmande land där varje människa skulle ha samma möjlighet.

Boken representerar tre olika kvinnor som flyttar till Amerika av olika skäl. Vi kan läsa boken som en historisk roman som belyser befolkningens nöd i Sverige, deras position i det svenska samhället och deras förväntningar om ett bättre liv i Amerika.

*1936* Moa Martinson – Mor gifter sig

Mia är sex år gammal men när hon berättar om världen omkring sig kan man tro att hon är mycket äldre, i alla fall fick hon bli mer mogen än en sexårig borde vara.
I Mor gifter sig berättar Moa Martinsson som jag-berättaren Mia om sin barndom och uppväxt som utomäktenskapligt, oäkta, barn. En uppväxt med växlande bostad, fattigdom och ett upp och ner av uppmärksamhet, struktur och utbildning. Handlingen tar plats i slutet av 1800-talet i ett område där människor lever med brist på allt.
Mitt inne i bokens melakoli möter dock läsaren två utomordligt starka kvinnor, nämligen Mia och hennes mor Hedvig. Hedvig, som i bokens början gifte sig med en alkoholist möter livets orätvisa med en enorm styrka och står upp för sig, sin dotter, sin syster och även för sina vänninor.
Boken speglar livets öde på ett mycket realistiskt och deprimerande sätt. Martinson lyckas dock infoga en glimt av hopp här och där i historien. Utöver Mias och Moas liv lär man känna 1800-talets Sverige från insidan, så att boken också är intressant att läsa med ett historiskt fokus.

*1885* Victoria Benedictsson – Pengar

Man ska ha rätten att bestämma över sin kropp och sitt eget liv! Att vara sexton år och full av drömmar och inse att ens öde ligger i andras händer betyder allt för Selma Berg. Det är hennes farbror, kyrkoherden, som är hennes förmyndare och det är också han som förvaltar hennes pengar. Huvudpersonen Selma i romanen från 1885 analyseras med blicken på aktuella debatter i Norden på den där tiden, som könsrollsdebatten i det så kallade moderna genombrottet. Ur ett kvinnohistoriskt perspektiv är teman i boken emancipation och kvinnor i maktbärande strukturer. Man tänker bara på hur kvinnor förmedlades för att gifta sig och hur de levde i ett arrangerat förhållande när de var i en mycket ung ålder.

I boken följer man Selmas tankegånger och lider med henne när farbrorn beslutar att förhindra hennes utbildning i konst och måleri på universitetet i Stockholm. Han har andra planer! Den barnsliga Selma ska gifta sig med en mycket äldre man som har en stor förmögenhet för pengar är nykeln och pengar är till allt det andra. De är makt.

Maken beskrivs som en av de mer bildade lantbrukarna, tjock och med ett rödglänsade ansikte. Vad är det då som får henne att tacka ja till en man som är lika gammal som hennes egen pappa, som hon inte tycker är attraktiv och som hon aldrig kommer att älska? Att hon har sålt sig förstår hon först på bröllopsnatten, men det unga och oerfarna barnet Selma blir fru och anpassar sig i äktenskapet. Selma, som har en sinne för affärer, stannar och arbetar hemma som handelsekreterare åt sin man. Ändå blir längtan efter ett riktigt arbete och självständighet större och större och önskan att ta av masken som man så länge har burit. Selma tänker förtvivlat på vad livet gör med henne som människa och med hennes självrespekt. Har hon överhuvudtaget någon möjlighet att ångra sig? Hon motarbetar först sina känslor som ser äktenskapet som plikt med tanken du måste eftersom han ju har betålat för dig. Hon förklarar för sin man att de är främlingar för varandra, att hon hellre vill arbeta än att sitta hemma, att hon vill ändra på livet. Maken svara att hon inte har rätt att komma med sådana saker. Han står konsekvent för att världen skulle brytas sönder om alla tänkte som hon. Selma fattar ännu ett beslut som kommer att förändra deras båda liv. Så blir läsaren kvar med frågan: är svaret verkligen så enkelt som pengar?

Författare

Kvinnohistoria och jämställdhet i Sverige i dag – Sverige kämpar för en bättre integration!

I Helsingborg finns det olika projekt som underlättar invandrares integration i samhället. Utvecklingsnämden i Helsingborg organiserar bland annat en kvinnogrupp för kvinnliga invandrare fram för allt från Iran, Irak, Syrien och andra arabiska länder. Kvinnorna träffas en gång i veckan. Så utvecklar sig en kontakt mellan olika kulturer och fördomar kan visa sig som felaktiga. Utländingar lär sig att det är rättvist om de vill gå på universitetet, köra bilar, ha en diskussion med sina män, ha egna jobb och tjäna sina egna pengar. Kvinnorna tycker att det är spännande och motiverande och svenskarna se att arabiska kvinnor inte alls är de lydande kvinnorna som alltid är beslöjade. De har ju samma önskningar som vi europeiska kvinnor. De vill vara lyckliga och accepterade. De vill skaffa sig olika kunskaper och visa sig i samhället.

Ett annat projekt är kompisnätet. Här skapar Utvecklingnämden i Helsingborg olika vänskapförhållanden mellan utländingarna och svenskarna via nätet och möten. De parar ihop en invandrare med en svensk. De lär känna varandra och träffas. Exempelvis anordnar utvecklingsnämden en bowlingkväll eller en grekisk kväll med dans, musik och typisk grekisk mat eller kompisarna planerar något på egen hand. Det är ett bra sätt att komma i kontakt, få nya inblickari andra kulturer och dessutom visar det sig att det inte är så mycket som skiljer oss från varandra. På det sättet bekämpar de fördomar och uppmuntrar ett fredfullt liv i det svenska samhället.

Mer information om jämställdhet och jämlikhet i Sverige finns det naturligtvis också på nätet!

(Natalie, Marit, Laura, Mari-Anne, Wiebke)

About author View all posts

Wiebke

Wiebke

Planscht mit den Zehen im kalten Ostseewasser – von Nord, Süd, Ost oder West. Taucht ab in nordischen Wäldern und Weiten, in Literatur, Musik und skandinavischer Filmkunst.